regn, lera och ännu inget harvande av potatisåkern

Tycker synd om bönderna, de har fortfarande inte hunnit klart och inte lär det väl göra det heller när marken inte hinner torka upp emellanåt så de kan köra ut på åkern. Lika synd är det om mig för de skulle harva potatisåkern åt mig men det har inte heller blivit av för att marken är för blöt.
I går gjorde vi ett försök att riva ner gipsskivorna i taket, vi hittade lite av det ursprungliga taket men det mesta hade de rivit dän och ersatt med gullfiber. Synd! Men gipsskivorna ska bort ändå, de är så hemskt fula och har fuktrosor på en del ställen. Skulle gärna vilja ha ett kilformat tak i köket och sen byta ut den befintliga panelen till pärslpont så att allt i köket kan gå i samma stil.

hägg, björkar och växande gräs

Här går det undan i värmen. Ena stunden är det vinter andra är det full sommar. I förrgår var årets första åska och hälsade på till min stora förtret, särskilt när man bor på en kulle med höga björkar och åkrar runt om och jag som är så åskrädd. Rädslan blev till energi och jag rev ur köket, städade sommarrummet och städade garaget samtidigt. Åskan gick hårt över byn, när jag öppnade dörren för att springa ut till sommarrummet blixtrade till och direkt ett stort PANG! Det var då inte roligt. Ett evigt hoppande och svärande varje gång det mullrade alldeles intill. Men jag gjorde mitt val när jag köpte gården och inget elektriskt slogs ut mer än att klockradion satte på larmet. Den blev väl också lite skraj antar jag.

I trädgården växer det så det knakar i trädgården och en hel del växter dyker upp. Upptäckte just att vi har 2 häggbuskar och 2 häggträd i trädgården, och en massa blommor som jag inte har en aning om vad det är. Gräset växer så det knakar och vilken tur att vi fyndade en gräsklippare på loppisen för enbart 350 kr. Björkarna vajar i vinden, fåglarna kvittrar och stackars kasper får fortfarande vara inomhus efter taxbettet.
Håller nu på att sätta potatis i hinkar i brist på ett fungerande land, och hoppas på potäter innan midsommar.
Det är så sagolikt vackert på gården så man vet inte vart man ska ta vägen och att lilla jag har fått äran att få bo här det är jag så tacksam för!

Vi är som tonade rutor

Storstugan

Kan då verkligen gladeligen berätta att jag är så glad varje morgon över att gå ner genom vitsippsbacken och ner till storstugan. Den kommer då bli fin när den blir klar. Tänkte måla verandan ockragul och fönstrena kromoxidgröna. Kommer bli så fint. Och en dag vill jag även måla taket kromoxidgrönt, den dag jag har kommit över min höjdrädsla eller lyckats knuffa upp sambon till att göra det.

Utsikten från kullen

Härifrån har man verkligen en vidunderlig utsikt över byn åt alla håll och kanter. Så härligt att sitta här och filosofera och titta runt över den vackra byn som vi får vara en del av.

Utsiktsplatsen på kullen

Här kan man sitta sen under de ljumma försommarskvällarna och bara njuta över att man får finnas till. En dag tänkte jag bygga ett lusthus på den här kullen, men nu får jag nöja mig med att försöka göra en äng här. Inte så fel det heller.

Lila vitsippor

Bilden gör inte så mycket till rättvisa men jag hittade lila sippor i vår vitsippsbacke, och det dyker bara upp fler och fler vitsippor. Det är så underbart! Jag verkligen tokälskar vitsippor.

Varje gård med aktning har en egen skylt

Mathias tröttnade på att folk inte hittade till oss, så han målade en fin liten skylt för att visa folk var gården ligger. Den ligger ju väldigt strategiskt till. Den ligger bara en liten bit utanför byn, bara en liten bit från vägen men ändå så pass att knappt någon ser gården medan vi har en hejdundrande utsikt över hela byn åt alla håll och kanter. Ingen ser oss, men vi ser alla. Vi är som tonade rutor.

Vedhögen

Mathias i klyvartagen

Mitt bland vårens ljumma vindar och fåglars kvittrande har man en gnolande ilande tanke på att det nog kommer en vinter i år igen. Så en dag kom far min med elsåg och en massa pinnar som ska kapas hem till mig. Här skulle bli ved. Själv hade jag förberett gården med att leta på allt som fällts innan för att även det kapas. Så kapning blev det allt, med allt vad det innebär. Skrubbsår, kedjor som hoppar av och sånk, stön och pust. Men nu är veden kapad, nu ska den bara klyvas vilket Mathias är i god väg på att göra. Själv får jag stapla allt, men det är det värt. Till midsommar ska det vara klart och efter det ska det in under tak. Måste bygga vedbod!

bland rökridåer, vitsippor och kompostbinge

sambon bygger en enorm kompostbinge

Nu har våren kommit till oss och det är fullt sjå i trädgården. Har fällt träd och tagit bort sly från gården och räfsar bort gammalt gräs och löv. Med lövhögen kom idén att vi måste ju ha någonstans att lägga det så vi tog lite av det som fanns på gården och byggde oss denna gigantiska binge. 170*170*100 mäter den så vi får plats med mycket i den. Efter att ha påtat i trädgården så har mycket rässje dykt upp, och där hittade vi gamla brädor och nät så det var bara att bygga.

Det bästa med trädgården just nu är alla vitsippor som dyker upp. De är verkligen överallt och ju mer jag räfsar ju fler dyker det upp. Och jag som älskar vitsippor.

Med lite räfsning i trädgården kom det fram en stensättning till trappen som varit undangömd under allt gräs. Passade på att ta bort vildvinet som växte på källaren för att undvika att rötterna spränger sönder stensättningen.

Förra helgen hade jag delar av min familj här som hjälpte mig att elda bort gammalt gräs från gården. Skönt att få bort det och sorkarna flyttade på en gång. Nu har det kommit upp nytt och fräscht gräs där vi brände.

Det som göms i snö kommer upp i tö

Var ett tag sen nu jag uppdaterade min blogg, och det på grund av att jag varit på semester i Florida och på villovägar i Paris. Nu är jag hemma igen på Målarns och här har våren kommit in med stora steg ser det ut som. Spännande att se vad man kan hitta som gömts under snön. Hittills har vi hittat gammal ved, brädor, isolering, en tallrik, en kastrull och en grästrimmer. Håller på att gräva bort en massa matjord vid sidan av huset.
Borde väl lägga ut lite bilder på hur det ser ut nu, men ni får hålla er till tåls så länge.

Våren kommer, våren går men taket i kammaren består.

Är då ett besynnerligt sjå med detta kammartak. Tidigare ägare har varit oerhört duktiga med att dölja att det är ett vackert brädtak under med att spackla igen alla sprickor och skavanker. Sambon slipar, jag skrapar och någon gång ska väl det där taket bli klart.

Tapetproblemet löste jag. Jag hoppar helt enkelt med att göra en schablon av den befintliga tapeten mot att köpa en gammalsvensk tapet, Västansjö, på Duro istället.

Sen när jag surfade omkring på nätet och letade upplagor på hur köken såg ut förr så hittade jag en firma som tillverkar kök av gamla upplagor. Rönnerholms lantkök heter de och finns i Ruda och har även något kontor i Falun såg det ut som. Fick i alla fall broschyren därifrån.
Företaget tillverkar skåpstommar på tradionellt vis som IKEA-kök. Skillnaden är att dessa skåp ser platsbyggda ut och kan beställas utifrån vilken höjd man har i köket. Mycket bra. Jag är oerhört imponerad av detta. Tyvärr är väl priset lika mycket som köket är värt och för min plånbok blir det lite väl mycket, så vi fortsätter med planerna att bygga köket själva. Men för er som gärna vill ha sånt kök och inte har tid, ork eller helt enkelt inte kan snickra kan vända er dit för att få ett vackert kök till ert torp, eller vad ni har för slags hus.

Våren har även varit här på besök, en väldigt snabb visit sen försvann den och in kom lilla snöstormen Sture och hälsade på. Inte för att det just var en snöstorm och inte tror jag att den hette Sture för den delen heller men det var inte roligt att ena dagen ha +11 ena dagen och sen den andra dagen ha -2 och vinande snö. Lite lessen blev man, särskilt när jag köpt en riktig Rolls Royce i sekatörvärlden. En trestegssekatör med oljepåfyllning. Så när våren ämnar komma på besök igen ska jag göra trädgården osäker. Här ska klippas och här ska röjas och några träd ska fällas med på kuppen. Tar bara de träd som står närmast huset så får vi se hur det kommer se ut i sommar om det är några fler trän som behövs fällas för att släppa in lite ljus. Vi får vänta och se.

Jag har även lyckats fått tag på ättlingar till målaren Svedell som gården är döpt efter. Tycker jag är jätteroligt! Gården har sin historia och det tycker jag är underbart. Tänk vad trist det hade varit om vi köpt en ny villa, då hade man inte fått söka efter historiska vingslag genom gårdens historia.